Jag är ute efter en känsla, kan inte sätta ord på exakt vad. Det är ett abstrakt sökande, men idag känner jag att jag hittade rätt, eller jag är iaf inne på rätt spår. Det är nästan som med kärlek. Man vet inte riktigt vad man är ute efter, men man tror på ett ungefär att man vet hur det ska vara, man föreställer sig i sitt huvud hur det borde se ut. Den sökande processen börjar och ibland går det trögt som faan, allt känns ointressant och man kanske till och med inser att det inte va en så bra grundídé ändå. Eller så exprimenterar man lite, och rätt som det är så hittar man något som är roligt och spännande, som man måste utforska. Det kanske inte riktigt blir som man hade tänkt sig. Då får man lämna det åt sidan, gå vidare, prova något nytt. Förhoppningsvis/troligtvis så hittar man den där känslan igen, den som inte riktigt går att beskriva. Man vet att man är på rätt väg. Däremot kanske det inte går att säga hur slutresultatet kommer att se ut, men det känns bra och värt att arbeta vidare på. Man närmar sig deadline, frågor som "Är jag nöjd? eller kan jag göra bättre? (man kan alltid göra bättre) Är det försent för att börja om från början?", ploppar upp i huvudet. Sen blir det ju också så att när man har nått ett slutgiltigt resultat, som man faktiskt är riktigt nöjd med, så är det dags att vidareutveckla eller så har man redan tröttnat och måste hitta inspiration igen, som leder vidare till något nytt...
Jag gillar den undersökande processen...Den är så härligt kravlös. Just nu har jag många olika idér som jag vill utforska. Ska tilläggas att Jag pratar om Konst, jag är bättre på det här med Konst än med Kärlek.
